Bibelord: Matt 27:46, Mark 15:34, Ps 22:1-2
“Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: “Eli, Eli, lema sabaktani?” Det betyder: “Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” (Matt 27:46)
Arameiska: “Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: “Elahi, Elahi, lmana shabachtani!” Det betyder: “Min Gud, min Gud, för detta sparades jag!” (betydelse: “detta var mitt öde”)
“Och vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: “Eloi, Eloi, lema sabaktani?” Det betyder: “Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?” (Mark 15:34)
Engelsk översättning av Arameiskan:
- ”And about the ninth hour, Jesus cried out with a loud voice and said, Elahi, Elahi, lmana shabachthani! Which means, My God, My God, for this I was kept!” (Matt 27:46)
- “And at the ninth hour, Jesus cried out with a loud voice, saying Elahi, Elahi, lemana shabakthani! Which means, My God, My God, for this I was spared!” (Mark 15:34).
Bibelord: Psalm 22:1-2
“Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran. Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte, och om natten, men jag får ingen ro.”
Arameiska: “My God, My God, why hast thou let me to live? and yet thou hast delayed my salvation from me because of the words of my folly. Oh my God, I call thee in the daytime but thou answerest me not; and in the night season thou abidest not with me”.
“My God, my God, why hast thou forsaken me? why art thou so far from helping me, and from the words of my roaring? O my God, I cry in the day time, but thou hearest not; and in the night season, and am not silent.” (KJV)
Betydelsen är alltså “detta var mitt öde”. Jesus öde var att dö på korset för människornas skull. Att bli övergiven av Gud håller inte i teorin. Gud kan inte överge Gud. De är tre, men de är ett. De kan inte skiljas åt. Jesus tog våra synder, men han blev inte synden. Det behagade Gud att Jesus tog våra synder på sig. Men det var också Guds vilja. När han dog fysiskt dog alla sjukdomar och synder med Honom. Men hans ande blev aldrig separerad från Gud Fadern. Om hans ande blev separerad från sin Far så hade Jesus ej kunnat uttala: “Fader, i Dina händer överlämnar [överlåter, arameiska] jag min ande”, strax därefter. Psalm 31:6 (profetia) “Into thy hand i commit my spirit; thou hast redeemed me, O LORD God of truth” (arameiska). Hade Jesus blivit övergiven på Korset så hade han inte heller utropat “thou hast redeemed med”. Försoningen, Jesu död och uppståndelse var redan planerad i begynnelsen (1 Mos). Tror du Fadern såg på Jesus och sa: “När du hänger på korset så kommer jag att överge dig”. (ett exempel på att JDS-läran också är en villolära)
“Det var HERRENS vilja [arameiska: det behagade Herren] att slå honom och låta honom lida. När du gör hans liv till ett skuldoffer, får han se avkomlingar och leva länge, och HERRENS vilja skall ha framgång genom honom.” (Jes 53:10)
Jesus sade själv: “Och han som har sänt mig är med mig. Han har inte [arameiska: Han har aldrig] lämnat mig ensam, eftersom jag alltid gör det som behagar honom”. (Joh 8:29)
Om Jesus under sina sista timmar hade sagt att Gud hade övergett honom, så hade Judarna också använt denna mening emot honom. De hade tagit det som en bekännelse att han var en hädare och att Gud därför hade övergivit Honom - i hans mörkaste stund; enligt judarnas skrifter överger Gud aldrig den rättfärdige, dock kan han överge de som ej vänder om från sina synder.
Men detta är inte allt. Om Jesu ord betydde ”överge” så hade Han inte bara förstört sina lärjungars och efterföljares tro, men han hade också gått emot sin egna undervisning, den självklara garantin som han gav till sina lärjungar och den orsaken som han dog för. Jesus död på Korset kom inte som en överraskning för oss, även om det överraskade lärjungarna. Vid många tillfällen i skrifterna så står det att Jesus sade till sina lärjungar att han skulle dö på korset och uppstå igen, men inte att Fadern skulle överge Honom:
Joh 16:32
- ”Se, den tid kommer, ja, den har redan kommit, då ni skall skingras var och en åt sitt håll och lämna mig ensam. Men jag är inte ensam, ty Fadern är med mig.” (Folkbibeln)
- “För se, den tid kommer, ja, den har redan kommit, då ni skall skingras, varje man till sitt eget land, och ni skall lämna mig ensam; men Jag Är aldrig ensam, eftersom Fadern är med mig.” (Aram.)
Hur är det möjligt att Europeiska översättare av Bibeln under 1700-1800 talet e.Kr., som var tusentals mil ifrån Palestina, och som inte kunde tala arameiska, skulle känna till mer om Jesu ord på korset, än judarna som talade arameiska och som stod nära korset och såg Jesus dö? Och hur kommer det sig att Petrus, Johannes och andra lärjungar och efterföljare av Jesus aldrig i så fall kommenterade dessa olycksbådande ord. Om Jesus menade ”överge” så hade de kommenterat detta, eftersom ett sådant uttalande eller till och med, en sådan tanke, skulle var den totala motsatsen till vad Jesus gjorde och lärde. Apostlarna kommenterade ej dessa sista ord, enbart för att de visste vad han menade på sin galileiska och nordiska dialekt av arameiskan. Hade han menat ”överge” så hade de vetat det, eftersom han då hade använt det arameiska ordet ”taa tani” som betyder ”övergiven”.¨
En annan ursäkt som ofta används i teologiska sammanhang till varför Gud övergav Jesus på Korset är att Jesus skulle ha blivit full av synd på korset, därför övergav Gud Honom. Om nu Gud övergav Jesus för hans synder, vad har vi för hopp då kvar? Gud blev ej, full av synd, för att Han hade syndat själv utan enbart för att Han tog våra synder på sig. Åter igen, Skriften säger att denna handling ”behagade” Gud och inte ”misshagade” Gud. Det var också Guds vilja. Överger Gud oss när vi gör hans vilja och behagar Honom?
Ett sådant uttalande skulle alltså inte hålla eftersom det motsäger sig självt. Gud är en treenighet. Treenigheten på arameiska lyfter fram den som ”tre under en enhet”, vilket syftar på att ingen del av enheten kan överges.
[…] inlägg på arameiska.nu. Se här. Diskussion på Kyrkforum.se om vad som är grundtexten. Gå vidare. Läs […]
I det 1:a budordet står det “Du skall inga andra gudar ha utom mig.”
Det är mycket enkelt och okomplicerat uttalande. Gud accepterar inte att man tillbedjer någon annan en Gud (Javhé).
2:a budet står det att “Du skall inte göra dig någon bildstod eller någon avbild av det som är uppe i himlen eller nere på jorden eller av det som är i vattnet under jorden.
Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem. Ty jag, HERREN, din Gud, är en nitälskande Gud, som låter straffet för fädernas missgärning drabba barnen till tredje och fjärde generationen av dem som hatar mig, men som visar nåd mot tusentals generationer, när man älskar mig och håller mina bud.”
Återigen Gud är mycket tydlig på två punkter:
1) Det finns inga undantag, man får endast tillbedja Gud.
2) Om man bryter mot detta så är Gud kompromisslös mycket hämdlysten mot Gudsförnekaren varför denna straffas å det gruvligaste, medan den som endast tillbedjer Gud belönas tusenfalt.
Att tillbedja någon annan utom Gud (som t.ex Jesus från Nasareth ) är med andra ord den värsta dödssynden en troende kan göra.
Det står ingenstans i bibeln att Gud skall sända en “son” (dvs en tredje part i relationen mellan Gud och den troende).
Det står att Gud skall sända en frälsare (Messias) för att återställa ordningen bland människorna. Det är något helt annat än att sända ner sig själv i mänsklig skepnad. Inte heller är det samma sak som att sända en “son”. Var någonstans i Bibeln står det att Gud har en “son”`? Det är först när denna “son” dyker upp som hans anhängare påstår att han är Guds son. Eftersom Gud vet allt alltid så hade han långt i förväg meddelat att hans “son” skulle sändas ner till mänskligheten via sina tidiga profeter. Borde Gud inte ha förklarat detta redan för Abraham och Moses? En sådan genomgripande gudomlig plan kan inte passeras förbi obemärkt utan de troende måste förberedas för detta.
Och skulle Gud ha en son så betyder det inte att vi skall tillbedja denna “son”. Vi skall endast tillbedja Gud, och inte tillbedja någon son, eller guds moder, lika lite som vi skall tillbedja Änglar, “Helgon”, heliga stenar eller heliga träd eller vad mera vissa tillbedjer. En eventuell “son” är endast Guds redskap och inte något som skall tillbedjas då vi är strängeligen instruerade att endast tillbedja Gud.
Läs andra budet igen så förstår ni att Gud inte kompromissar på denna punkt.
Andra budet är bildförbudet!
Per